Föräldranarcissism 7 november 2000

På "Insidan" i Dagens nyheter igår fick man skåda insidan på en riktigt otäck människa. Det var en kvinna som blivit mamma och tyckte att nyblivna mammor förtjänar mycket beröm. Hon menade att spädbarnsmammans insats är "lågt värderad". Av vem? Av barnet? Nej, i allmänhet."Beröm, uppskattning, beundran för sitt jobb som mamma - det är nog okänt för de flesta", sa kvinnan. Ja, hördudu, kräver du beröm för det så ge fan i att bli mamma, säger jag. Här har hon ansvar för ett nytt litet liv och det enda hon tänker på är att få beröm. Detta är en människa med fil kand i självcentrerad dumhet.

"Jag minns fortfarande när någon sa 'åh, vad du är schysst mot ditt barn'. Det var jättehärligt att få den bekräftelsen. Det värmde verkligen", fortsätter den galna apan. Att det inte är en absolut självklarhet att man är schysst mot sitt barn, att man är det för att få beröm, det är en så sjuk tanke att hon borde fråntas vårdnaden med omedelbar verkan. Var finns det gamla hederliga myndighetssverige när man behöver det? Nej, jag ska inte raljera. Det är fruktansvärt med alla föräldrar för vilka föräldraskapet handlar om dem själva och inte om barnen. De lidande föräldrarna.

Och denna mamma lider. "Man tappar lätt fotfästet om ingen tycker att det man gör är viktigt", får vi veta. Två påpekanden: 1. Barnet! För barnet du har avlat, burit och fött är vad du gör inte bara viktigt, det är livsviktigt. Men denna kvinna är visst mest intresserad av omvärldens beundran. Hennes barn ska ha samma funktion som en Armanidress: väcka uppmärksamhet och beundran. 2. Skaffa inte barn då! Barn skaffar man inte för att uppnå något annat. Barn får man bara skaffa för deras egen skull. Ett så skadat beteende kommer hon dessutom säkert att föra över på sina barn, och på så sätt se till att även barnbarnen blir lidande. Och för över det på sina barn i sin tur, och sen deras barn, och så vidare. Det är ju också ett sätt att få evigt liv.

Jag hoppas hennes plats i helvetet blir i ett hörn där hon får torka avföring hela dagarna utan att någon någonsin uppmärksammar henne. Ingen människa, varken man eller kvinna, ska ha beröm för att de tar ansvar för det barn de satt till världen. Det är en självklarhet att göra det. Däremot ska de fängslas om de inte gör det. Att skaffa barn utan att ha insett vilken omställning och vilket arbete det innebär är oförlåtligt, ren ondska - och det är inte menat som någon rolig formulering. Det enda den presumtive föräldern ska tänka på är att inte skaffa barn om han/hon inte är beredd att sätta det barnet före allt annat. Att skaffa barn är ingen rättighet. Aldrig någonsin. Att lappa ihop sitt äktenskap, känna att ens liv har mening, eller känna sig reservationslöst älskad och behövd är tre behov som barn aldrig får användas till att tillfredsställa.

skordeman.com