Ett dumt, dumt, dumt argument 17 januari 2001

"Ingen har rätt att äta kött som inte själv också skulle kunna slakta djuret hon tänker äta." Så lyder en tes vegetarianer brukar anföra, och som också refererades igår i en spalt i Dagens nyheters kulturdel. Det är en jävla dum tes.

Det är fel att njuta frukterna av en handling om man inte är beredd att utföra handlingen själv, menar tesen. Med samma logik har ingen av kallbrand drabbad rätt att räddas om hon inte själv skulle kunna amputera sitt ruttnande ben. Ingen anhörig till en mördad skulle ha rätt att få veta hur den mördade dött om inte denne anhörige själv skulle kunna obducera liket.

Jag är inte beredd att operera någon, och jag är inte beredd att flyga ett flygplan - ens efter vederbörlig utbildning - för jag tror att jag är för tankspridd och motoriskt oprecis för båda delarna. Och jag tycker att det vore läskigt att skära i kroppar. (Jag vill inte ens se hur jag ser ut inuti, jag vill leva kvar i illusionen att jag är något annat än blod och tarmar.) Men jag tycker att jag har rätt att ta del av operationer och flygresor ändå, så länge någon annan är beredd att frivilligt tillhandahålla dessa. Samma med kött.

"Att ta ansvar för sin handling" - som artikelförfattaren uttrycker det - är naturligtvis inte att slakta själv. Möjligen innebär att ta ansvar för sin handling i detta sammanhang att man också måste acceptera transport- och slaktvillkoren, men det är en annan fråga.

Och till sist: Om man klarar att göra det själv, är det okej då, vilket tesen antyder? Kan beredskapen att själv utföra handlingen alls ha att göra med handlingens moraliska godtagbarhet? Det innebure ju att den brutale gangstern som gärna med sina egna händer stympar och dräper sina fiender och oskyldiga om vartannat, hans mord vore moraliskt godtagbara, bara för att han inte låter någon annan göra det. Hm...

skordeman.com